Bara drygt två timmar kvar nu. Två timmar av ett halvt år, förstår ni hur lite det är? Det här halvåret har åtminstone fått mig att glömma bort hur den där känslan på matchdag känns, men nu är jag påmind. Det blir många dagar med lite middag det här året...

Laget är intakt och det är nu pusslet ska vara klart. Eller nästan i alla fall, en pusselbit vet vi ju saknas, men de där som heter powerplay och effektivitet måste vara hittade.

Vad skriver man en sån här dag egentligen? Jag slutar nog här. Förhoppningsvis vill C+-webben mig väl och låter mig se annat än stillbildshockey, och så hörs vi ikväll.

Gott nytt år hockeyfolk!
ÄNTLIGEN!