Jag vet inte vad jag ska säga längre. Eller vad jag vågar säga.

Innan matchen fick Surovy en liten hyllning från ståplats - och den skulle han ha.

Matchen idag var nog den roligaste hittills och Linköping är ett jäkligt bra lag, inget snack om saken. Jag är glad att spelarna lyckades hålla sig utanför utvisningsbåset, för de gånger LHC fick spela PP skapade de chanser.

Men, ursäkta ordvalet, fan vad stolt jag är!

Linus Omark har ögon i nacken.

Äntligen fick Robin Lindqvist spräcka den där jäkla målnollan! Om jag skulle be en liten kille i början av sin karriär ta efter någon skulle jag utan att tveka säga Robin Lindqvist. För honom är varje byte likt ett krig på liv och död och han ger inte upp förrän han har vunnit, om ens då. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, skulle han behöva stoppa en puck med munnen för att rädda ett mål skulle han göra det. Sånt vinner hjärtan, och jag lovar, han har redan vunnit många.

Linköping som förövrigt blev av med en pajas till den här säsongen, men nu har fått en ny. Ska man säga grattis, eller?

Mer har jag nog inte att säga. Det var jäkligt roligt ikväll och jag hoppas att det kan fortsätta så.